Journalisten och bagaren Oskar Kroon debuterade 2018 med Mitt fönster mot rymden, det här är hans andra bok. Boken tilldelades Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok 2019.

Vinga tillbringar sommarlovet med sin morfar på en ö. ”Man vänjer sej vid allt utom en sten i skon” säger morfar. Men det känns som en sten i skon! Det där att pappa alltid låter så glad när hon ringer, hon hatar det. Och att hon ska få ett syskon, pappa och hans nya sambo ska få barn, hur ska det bli? Och hon hatar att mamma låter så ledsen. Att mamma säger att allt kommer att bli bra i den nya skolan där hon ska börja, det kan man ju inte veta!

Så träffar hon Rut. Rut gillar stan, Vinga längtar bara ut på havet. Rut vill bli känd, Vinga vill ofta bara försvinna. Rut verkar hata livet på ön, Vinga har inte haft det bättre på länge. Men de två tjejerna hittar varandra. Det är ju en alldeles särskild känsla att ha någon som tycker om en, någon som inte är mamma, pappa eller morfar. Vinga berättar saker och skrattar med Rut som hon inte skulle kunna göra med någon annan. Men oron gnager, duger hon bara för att Rut inte har någon annan i närheten? En dag får Vinga en kram av Rut som sitter kvar i kroppen på ett alldeles särskilt vis. Det här blir en vänskapsrelation som utvecklas till en kärleksrelation, för en dag möts de i en kyss.

Om du gillar böcker om känslor, relationer och ett poetiskt språk så vill jag varmt rekommendera den här. Kanske högläsning i åk 5.

Inger Wallin, Bibliotekarie
Skellefteå

Förlagets beskrivning