I början på 1900-talet när datorer tog upp ett helt rum och inte hade mer räknekapacitet än en 8-åring dök Alan Turing upp. Han förstod potentialen och lyckades både få ut det mesta ur dåtidens teknik och förstå vart utvecklingen skulle kunna leda.

Under andra världskriget jobbade Alan i Bletchley Park som var Storbritanniens centrum för signalspaning där han utvecklade metoder för att knäcka tyskarnas koder och fick datorerna att göra grovjobbet. Efter kriget fortsatte han sin bana och kort sagt hade han en enorm betydelse både för vetenskapen och landet och det är lätt att tro att en sån person skulle få ära, berömmelse och medaljer. Istället dömdes Alan Turing för ”gross indecency” enligt en lag som var till för att bestraffa människor som man inte tagit på bar gärning men som betedde sig lite homo i största allmänhet. För att slippa åratal av straffarbete accepterade han att bli kemiskt kastrerad med regelbundna östrogeninjektioner.

Syndafall i Wilmslow tar sin början 1954 när Turing hittas död av cyanidförgiftning i sin lägenhet. Den allmänna meningen är att han tagit livet av sig för att han inte kunde leva med skammen över att vara homosexuell. Leonard Corell, den unge polisen som hittar honom börjar undersöka vad som egentligen ligger bakom och lägger allteftersom ett pussel över både Turings privatliv och det hemligstämplade kodknäckandet under kriget.

Genom boken framstår bilden av ett geni som levde ett ensamt liv, inte för att han var någon asocial nörd utan för att han inte hade något val. Det här är en innehållsrik bok som ger en bild av personen, av tiden han levde i och av vad konsekvenserna blir när ett samhälle inte ger människor möjligheten att vara sig själva.

Edvard Johansson, Umeå stadsbibliotek

Förlagets beskrivning