I juni 2020 rasade en debatt i sociala medier om J.K. Rowlings ironiska uttalande om att ”personer som menstruerar” inte benämns som ”kvinnor”

Tweetet fick tiotusentals reaktioner, både från välkända Harry Potter-skådespelare och från en bred allmänhet, som ansåg att Rowlings uttalande var exkluderande och transfobiskt.

Vem äger rätten av kalla sig kvinna? Vem har rätt bestämma vilka som ingår – och inte ingår – i gruppen ”kvinna”? Dekonstruktionen av begreppet ”kvinna” har pågått sedan postmodernismen gjorde sitt intåg under förra seklets sista årtionden. Vissa önskar sammanföra den biologiska gruppen ”kvinna” för att belysa det förtryck som fortfarande pågår, medan andra vill slå sönder hela konstruktionen ”kvinna”, för att undvika binära könskategorier. Relationen – och spänningarna – mellan dessa två synssätt blir tydliga i Rowling-debatten.

Representation av HBTQ-litteratur i biblioteksrummet är viktigt, bl.a. för att synliggöra och skapa inkludering. På Campusbiblioteket har vi skapat en regnbågshylla (för skönlitteratur) och regnbågsmärkning i den övriga DDK-samlingen (för facklitteratur). Den senaste tiden har vi kompletterat med böcker inom T:et i HBTQ: trans visade sig vara ett ämne med stora luckor hos oss.

I den nyinköpta boken Transgender Health: a practitioner’s guide to binary and non-binary trans patient care (2018) ges många exempel på transfobi och transinkludering inom vården. T.ex. får vi lära oss att sjukdomsbegreppet ”Gender identity disorder” (GID) togs bort ur DSM-manualen först 2013, samt att en könskorrigerande klinik har funnits vid Charing Cross station i London sedan 1966.

Ett citat från Donna J. Haraways ”A Cyborg Manifesto” (1985) har följt mig sedan lundatiden i slutet av nittiotalet. Haraway drömmer om ett språk med många olika typer av perspektiv:

”This is a dream not of a common language, but of a powerful infidel heteroglossia… It means both building and destroying machines, identities, categories, relationships, space stories. Though both are bound in the spiral dance, I would rather be a cyborg than a goddess”.

Referenser:
Haraway D. (2006). A Cyborg Manifesto: Science, Technology, and Socialist-Feminism in the Late 20th Century. I: Weiss J., Nolan J., Hunsinger J., Trifonas P. (red.) The International Handbook of Virtual Learning Environments. Springer, Dordrecht.

Rowling, J.K: https://twitter.com/jk_rowling/status/1269382518362509313?ref_src=twsrc%5Etfw Hämtad 2020-06-23

Anna Silenstam, Campusbiblioteket Skellefteå

Förlagsbeskrivning