Akwaeke Emezis prisade debutroman Sötvatten ger mig en ny blick på människans psyke och utmanar föreställningen om binära kön på ett uppfriskande sätt.   

Sötvatten är skriven av den ickebinära författaren Akwaeke Emezi, född och uppvuxen i Nigeria. Romanen handlar om Ada vars kropp bebos av ogbanje, onda andar, som plågar Ada och hennes familj.

När Ada flyttar till USA för att gå på college framträder ytterligare röster inom Ada. Inte minst den dominanta Asughara, som säger sig skydda Ada i samband med ett sexuellt övergrepp. Men även Sankt Vincent, som engagerar sig i Adas könsuttryck.

Berättelsen bygger på Emezis egna erfarenheter av att leva i ett splittrat jag. Till största delen är det andarnas röster som berättar inifrån den marmorsal som utgör Adas psyke. I ena stunden beskyddar de Ada för att i nästa stund få henne att göra destruktiva saker mot sig själv och andra. När Ada själv kommer till tals i romanen är det med en undran ”om det ens finns ett jag utan dem”.  

Romanen kan läsas som ett utforskande av identiteter, bland annat av kön. De andar som i romanen går under berättarrösten ”Vi” beskriver till exempel att Adan gillade att bli betraktad som pojke eftersom ”det var fel på rätt sätt.” Samtidigt finns här ingen strävan efter att passa in i ett av två binära kön. Ada/Adan letar ett hem bortom eller mellan de ”otillräckliga föreställningarna om manligt och kvinnligt.”

Boken kan också läsas som en kritik av uppdelningen mellan kropp och psyke. Sötvatten utmanar den västerländska synen på vad som orsakar psykisk ohälsa och hur den tar sig uttryck. En gripande romandebut som får mig att längta efter fler böcker av Akwaeke Emezi.

Karin Råghall, Dorotea bibliotek

Förlagets beskrivning